pinsam tystnad...

Vi har alla varit med om det, de där sekunderna (minuterna i värsta fall) som mer känns som en hel evighet. Utan famgång försöker man hjälplöst hitta på något att prata om "vad ska jag prata om, vad ska jag prata om, vad ska jag prata om" är det enda som man tänker på. Och utan att man vet ordet av det säger man något i stil med "eh, vad har du gjort i helgen då?" eller ännu värre, "jag hatar verkligen det här vädret". Hur kommer det sig att man ALLTID börjar prata om antingen skolan, vädret eller något annat jättetråkigt när man inte vet vad man ska säga? Eller så gör man som jag, väntar på att den andre ska säga något.

Efter många förfrågningar från bloggläsare så ska jag göra en liten lista över saker som man kan prata om när/om man hamnar i en situation like this med hjälp av samtalsamnen.se

  • Utlandsresor (berätta dock inte att du fick klamydia efter att du varit i turkland eller på cypern, det kan finnas en liten risk att personen blir bortskrämd)
  • Serier/filmer (ta det lugnt, du vill inte framstå som en nörd)
  • Fester (samma här, du vill inte framstå som alkoholist)
  • Hemsidor (faceboook kan många mycket om)
  • Barndomsminnen
  • Framtiden
  • Mat
  • Intressen/fritid
  • Roliga Historier (OBS! GÖR BARA DETTA OM DU ÄR ROLIG!! detta kan annars blir en katastrof)


Andra ämnen:
  • Glass
  • Vad som är på tv idag
  • Hello Kitty
  • Väckarklocksljud
  • Badhus
  • Reklam på spotify



I värsta fall kan du leta upp personen på facebook (om det är första gången ni träffas, eller inte träffats på länge och är oroliga för pinsam tystnad) och ta reda på vad personen gillar att göra osv och när ni väl träffas börjar du prata om det så att den andre personen tar över hela konversationen (glöm inte att nicka emellanåt och kanske komma med lite frågor). På så sätt slipper du prata och det finns ingen risk för tystnader.

Kommentarer
Postat av: haniutans

bra att du har skrivit med källförteckning emmsan

2011-01-21 @ 20:10:44
Postat av: emelie

jag har lärt mig ett och annat de senaste 2,5 åren

2011-01-22 @ 00:19:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0